Men åhhh....

Saker jag skulle gjort under tiden Harry sover: 

- tömma diskmaskinen och diska

- fixa min CV till nya jobbet

- kolla av med bror min om morgondagens utflykt

- laga middag

- ta fram vagnen för att sticka till stan när H har vaknat

Nu har det gått sisådär 1,5 timmar. Hittills har jag: 

- pratat med bror min 

- pratat med systern om ditt och datt en halvtimme

- pratat med kompis om ditt och datt en halvtimme

Ibland struntar jag bara i att vara effektiv. Det löser sig det där andra *mikrar lunch*

Nya vyer

Det där med det nya jobbet.

Jo, det är nog verkligen dags att gå vidare. Jag saknar liksom orken att sätta igång en gång till på samma ställe. Börjar bli lite loj på ett sätt som inte är likt mig. Jag saknar kollegor omkring mig. Resorna är i grunden intressanta, men inte lika roliga längre när man har småknoddar som väntar hemma.

Allt har sin tid och det är tid för något nytt.

Om jag bara verkligen hade vetat vad "något nytt" betyder. Hittills har jag skjutit det hela framför mig ganska effektivt under devisen "det är ju lååångt kvar tills jag ska börja jobba". Nu är det faktiskt dags att börja och jag vet liksom inte riktigt var jag ska börja alls. Jag har aldrig sökt jobb i Sverige, har närapå inga kontakter som kan hjälpa. Arbetsförmedlingen? Får folk verkligen jobb där? Känns inte som stället att gå på.

På nåt sätt är det samma känsla som när jag satt nykommen till Tyskland och rådvillt letade efter jobb lite här och där utan att riktigt veta var jag kunde tänkas passa in. Och på nåt sätt passar jag inte riktigt mallen på vad som söks i Göteborg  (läs: ingenjör eller controller).

Lite tur den här gången också hade varit väldigt välkommet. Hallå du utvecklande, spännande jobb där jag kan dra nytta av vad jag har gjort hittills, kan du dyka upp?

Litte ynklig

Förkyld. De där remsandalerna på lördagens bröllop med 10 grader och regn känns inte riktigt lika genomtänkta idag skulle man kunna säga.

Idag skulle jag helst:
- sova
- bädda ner mig i en säng
- sova
- dricka te
- kolla på dålig TV
- äta godis
- sova

Istället:
- göra frukost, snyta näsor, köra till dagis
- ut med utedynorna, fram med lite blomkrukor, tajma solen och ta kort på vårt hus i olika vinklar. Helst i motljus antar jag. Det verkar vara inne med motljus. (Vi tänkte så småningom sälja det här huset. Men det är en annan story)
- ta hand om tvätt
- amma barn
- hämta dagis
- bygga koja/rita/köra bilar
- plocka/diska/städa/plocka/diska/städa/plocka/diska/städa
- börja på det där CV:t (jo, jag tänkte göra nåt nytt i livet, men det är ju också en annan story)

Äh, det är väl inte direkt läge att ynka ihop i förkylning för tillfället. När jag börjar närma mig 45 eller så, DÅ kommer jag däremot kunna vara SJUK. På riktigt. Gött. Bara 10 år kvar.

Ambivalent

Det här att Walters period när han byter åsikt om ALLT i samma andetag hela tiden inte verkar gå över..

"Mamma, jag vill HAAAAA vatten! Nej, inte vatten! Vill inte ha vatten! Vill HAAAAA vatten!"

Oh lord give me strength. Och ännu mer tålamod. 

W och H

Nä vet ni vad, mamma och pappa och svägerskorna och den handfulla gruppen av kompisar som läser här. Jag orkar inte riktigt med det här med Knodden och Pyret längre. Knodden är faktiskt ingen knodd längre. Han är faktiskt snart tre-åriga fantastiska Walter som idag premiärade på dagis utan blöja, som gillar att dansa till Mora Tläsk och som är tokig i insekter och småkryp. Och Pyret är ju faktiskt Harry som snart tingar in på 9 kilo och som bara skrattar och skrattar och är helt nöjd så länge han får mat i jämnt inflöde och som tycker napp och flaska är ett ont påfund.

Fina pojkar det där. 

Ledig ibland

På dagis tror det att jag sover när Knodden är på dagis. Det är väl det man ska göra enligt boken. Hur många gånger har man inte hört att man ska SOVA NÄR BEBISEN SOVER.

Eh, ja just det. I går passade jag på att veckohandla, dammsuga och våttorka golv, städa lite i Röriga Rummet, amma och gulla lite med Pyret samt springa på ärenden i stan. BAHA säger jag när det pratas om föräldraLEDIGT. Här är man faktiskt en effektiv husmor.

Fast idag då. Har jag börjat med kaffe på trappen och en tidning. Sen läsa bok. LÄSA BOK. Jag tror det är minst ett år sen jag hade ro till det. (Tack bäste kusin för att jag nu också med glädje nördar in mig i Carola). Sen har jag spelat piano och sjungit också. Bästa medicinen för att bli glad och full med energi. Pyret sover som en stock. Tja, det är väl allt. FöräldraLEDIG var det. 

Wohooooo

Plötsligt händer det. Jag är hemma själv med barnen och de knoppar in båda två som små änglar strax efter åtta. Diskberget är inte ens ett berg utan mer ett par enstaka prylar. Det är dessutom inte hysteriskt mycket saker överallt som behöver plockas och vikas och fixas.

Jag blir helt rådvill. Vet knappt vad jag ska göra med all TID när det bara är JAG. Man blir ju nästan stressad av all denna fritid som ju måste UTNYTTJAS.

Hittills har jag inte gjort nåt. Om inte slösurfa och äta melon gäller som "nåt". Då har jag varit aktiv skulle man säga.